Ny populärvetenskaplig tidning om hälsa från Läkartidningen Förlag AB
Ur premiärnumret, oktober 2009:
• Fetman – så har den brett ut sig
Hälsa & Vetenskap har gått igenom den senaste forskningen om fetmans utveckling i Sverige och världen. Fram träder den samlade bilden av något som världen aldrig tidigare upplevt: en global fetmaepidemi.
• Depression kan behandlas
»Folk blandar ihop en depression med att känna sig lite deppig, och förstår inte att det handlar om en sjukdom«, säger Anna-Maria Lundberg, som gått igenom ett par svåra depressioner.
Depression är en av våra största folksjukdomar, men det finns effektiv behandling.
• Bakom rubrikerna: Kan mobilen orsaka cancer?
94 procent av Sveriges befolkning använder mobiltelefon, så det är klart man blir orolig när man ser löpsedlar som »MOBIL-telefonen kan ge ditt BARN CANCER«. Fast då kanske man drar sig till minnes rubriker som denna: »Mobilstrålning ofarlig«. Dessa båda budskap avlöser varandra i medierna, inte sällan i samma tidning. Så hur ligger det till, egentligen?
Nästa nummer kommer den 25 februari!
Ur innehållet:
• 1,8 miljoner svenskar har högt blodtryck – Hälsa & Vetenskap testar blodtrycksmätare för hemmabruk.
• Kronisk tarminflammation – intervju med Fredrik Olausson som vann Stanley Cup trots sin allvarliga tarmsjukdom.
• Tanklöst ätande – den amerikanska psykologen Brian Wansink förklarar varför den bästa dieten är den du inte vet att du följer.
FRÅGOR & SVAR
I varje nummer av Hälsa & Vetenskap svarar Läkartidningens medicinska redaktörer på frågor.
Här är några frågor och svar ur första numret.
Fråga:
Ska man berätta för läkaren att man använder naturläkemedel?
--> Ja, det är viktigt att alltid berätta om man använder alternativpreparat, receptfria läkemedel, naturläkemedel eller kosttillskott. Även denna typ av produkter kan ge biverkningar, till exempel i form av allergiska reaktioner.
De kan också påverka effekterna och påverkas av andra läkemedel som läkaren ordinerar.
Produkter märkta med »naturläkemedel« är kontrollerade av Läkemedelsverket. En fördel med preparat som godkänns av eller registreras hos Läkemedelsverket är att innehållet kontrolleras, det vill säga att pillret faktiskt innehåller det som står på förpackningen och i rätt mängd.
Med andra alternativa preparat, som alltså inte kontrolleras av Läkemedelsverket, finns risk att de inte innehåller det som anges eller att de innehåller andra aktiva ämnen, till exempel paracetamol eller amfetamin, vilket har förekommit. De kan också innehålla föroreningar. Så var det med ett ayurvediskt naturpreparat som ledde till fyra svenska fall av allvarlig blyförgiftning, som beskrevs i en artikel i Läkartidningen nr 10/2007.
Om du är gravid eller ammar, om du redan använder flera läkemedel eller om du får blodförtunnande behandling, bör du definitivt undvika preparat som inte kontrollerats av Läkemedelsverket. Jag anser också att man bör undvika att ge dem till barn.
Ylva Böttiger, docent, klinisk farmakologi
Fråga:
Direkt från isvaken till bastun? Är båda eller något av dem dåligt för hjärtat?
--> Hälsoeffekter av bastubad har studerats relativt flitigt inte minst i Finland.
För de allra flesta människor oavsett ålder finns inga hälsorisker med bastubad. För personer med instabil hjärtsjukdom, till exempel lättväckt kärlkramp eller nyligen genomgången hjärtinfarkt, kan bastubadet dock innebära en viss risk, och risken kan öka om man snabbt kyler ner sig kraftigt genom att bada i iskallt vatten.
Det omvända förfarandet innebär sannolikt en mindre påfrestning då det är den snabba kontrasten mellan värme och snabb avkylning som leder till en stressreaktion och blodtryckshöjning. Något som är direkt olämpligt är alkoholförtäring i samband med bastubad.
Cirka hälften av de dödsfall som inträffat i samband med bastubad i Finland har haft samband med alkohol. Alkohol ökar risken för blodtrycksfall och hjärtrytmrubbningar, och i vissa fall bedöms personer ha somnat i bastun på grund av alkoholpåverkan.
Jan Östergren,
docent, internmedicin
Fråga:
Ska man undvika alkohol under antibiotikabehandling?
--> Det enkla svaret är nej, man behöver inte undvika alkoholintag under pågående antibiotikabehandling. Det finns inga belägg för att alkoholen skulle påverka effekten av antibiotika, och inte heller är det så att antibiotika som grupp påverkar effekten av alkohol. Det finns fallrapporter som beskriver en Antabusliknande reaktion, dvs ansiktsrodnad, huvudvärk, illamående och kräkningar, vid samtidigt intag av ett specifikt preparat – metronidazol (Flagyl) och alkohol, men när man undersökte kombinationen i en kontrollerad studie på försökspersoner såg man inga biverkningar. Däremot kan det finnas andra, mer allmänna skäl att undvika att berusa sig om man samtidigt är påverkad av en infektionssjukdom.
Om man kräks av alkoholintaget riskerar man att samtidigt kräka upp sina läkemedel. Alkoholens bieffekter kan också försvåra uppföljningen av sjukdomsförloppet och eventuella läkemedelsbiverkningar.
Ylva Böttiger,
docent, klinisk farmakologi